Lyset vinner alltid over mørket! Det var det klare budskapet fra andre-søndag-i-advent-gudstjenesten 10. desember. Det var en gudstjeneste med lys nok til alle – bokstavelig talt. For under samtalen med barna ble kofferten som vanlig åpnet og denne søndagen var den var full av blinkende telys – og hver og en av de 37 som var tilstede fikk sitt!
Dette skjedde tidlig i gudstjenesten, og under hele fortsettelsen blinket (de batteridrevne) telysene langs benkeradene. Før det hadde vi både gledet oss over et lite, men internasjonalt og flott Lucia-tog, og tenningen av det andre lyset i adventlysestaken – ”kjærlighets-lyset” i følge engelsk tradisjon hvor adventslysene symboliserer håp, kjærlighet, glede og fred.
Vi var 31 voksne og 6 barn tilstede på gudstjenesten som var godt planlagt og ledet av Synnøve Sivertsen. Hele gudstjenesten var i lysets tegn, også salmene – som for eksempel Lars Westbergs flotte julesang/salme ” For de som vandrer i mørket”. (Du finner hele originalteksten til slutt i denne artikkelen).
– Er det noen av dere som er mørkeredde?, spurte Synnøve etter å ha åpnet kofferten full av telys under samtalen med barna.
– Mørket kan være litt skummelt for vi i mørket ser vi ikke hva som er rundt oss. Da er det flott hvis det går an å slå på lyset eller ha med seg en lommelykt. For det som er så flott er at lyset ALLTID vinner over mørket, understreket hun.
Kanskje ligger du på rommet ditt, og det er mørkt og du vil ha døra til gangen litt på gløtt. Når du åpner døra kommer lyset fra gangen inn på rommet ditt og lyser opp. Aldri motsatt! Det er aldri sånn at det er mørket frå rommet ditt som sniker seg ut i gangen, det er alltid lyset som lyser opp der det er mørkt, sa Synnøve som også forklarte den gamle tradisjonen/legenden om Lucia som kom med lys og mat til redde og sultne forfulgte kristne i katakombene.
– Lucia betyr «lys», og det Lucia gjorde var å være et lys. Hun lyste opp livet til noen. Hun gjorde snille ting slik at menneskene rundt henne følte seg betre. Det er det som er å være et lys – å gjøre det litt triveligere for folk rundt seg, fortalte Synnøve til barna – og til voksne.
Gudstjenestens ”preken” hadde form av en bønnevandring med mange meningsfulle og tankevekkende poster. Blant annet kunne vi i et speil se en som var perfekt og skapt i Guds bilde; ved en globus kunne vi finne et land og mennesker å be for; vi kunne skrive navnet vårt på en papirstripe og lime den til en ”fellesskapslenke” (som skal henge på juletreet i kirken på julaften) og vi kunne legge fra oss problemer og alt som tynger oss (symbolisert med småstein) ved et brosteinskors på kirkegulvet – i tillegg til lysgloben og andre poster. Og vi vandret villig og lenge – lysgloben ble full av lys og ”fellesskapslenken” ble lang.
Etter bønnevandringen og Fader Vår var det meningsfullt å synge om lyset som splitter mørket – ikke bare som et håp, men som et løfte:
För dom som vandrar i mörkret ska ett ljus lysa klart.
Ja, över dem som undrar ska ett ljus gå opp!
För himmelens dörrar har öppnats och ljuset från himmelen strålar hit ner
I världen har mörkret skingrats och änglaskarorna ler.
För dem som gråter och lider ska ett ljus skina klart.
För dem som fryser i skuggan ska en sol gå opp!
För himmelens dörrar har öppnats och ljuset från himmelen strålar hit ner
I världen har mörkret skingrats och änglaskarorna ler.
För dem som hatas och plågas ska ett ljus skina klart.
Ja, över dem som torteras ska ett ljus gå opp!
För himmelens dörrar har öppnats och ljuset från himmelen strålar hit ner
I världen har mörkret skingrats och änglaskarorna ler.
För dem som ej accepteras ska ett ljus skina klart.
Ja, över dem som föraktas ska ett ljus gå opp!
För himmelens dörrar har öppnats och ljuset från himmelen strålar hit ner
I världen har mörkret skingrats och änglaskarorna ler.
För alla mänskor på jorden låt ett ljus skina klart!
För onda som för goda låt ett ljus gå opp!
För himmelens dörrar har öppnats och ljuset från himmelen strålar hit ner
I världen har mörkret skingrats och änglaskarorna ler.
(Tekst: Lars Westberg)
—
TRONDHEIM METODISTKIRKE 